Tid för att tänka

Så här.

Fastan fortsätter, men mina fastetexter tar ett kort uppehåll. Jag behöver hämta andan ett tag. Hinna tänka.

Livet är förövrigt trött. Men underbart.

Fastan dag 10 - Blicken som aldrig lämnar oss

"Herre, du rannsakar mig och känner mig.

Om jag står eller sitter vet du det,

fast du är långt borta vet du vad jag tänker.

Om jag går eller ligger ser du det,

du är förtrogen med allt jag gör.

 

Innan ordet är på min tunga

vet du, Herre, allt jag vill säga.

Du omger mig på alla sidor,

jag är helt i din hand.

Den kunskapen är för djup för mig,

den övergår mitt förstånd.

 

Var skulle jag komma undan din närhet?

Vart skulle jag fly för din blick?

 

Stiger jag upp till himlen, finns du där,

lägger jag mig i dödsriket, är du också där.

Tog jag morgonrodnadens vingar,

gick jag till vila ytterst i havet,

skulle du nå mig även där

och gripa mig med din hand.

 

Om jag säger: Mörker må täcka mig,

ljuset omkring mig bli natt,

så är inte mörkret mörkt för dig,

natten är ljus som dagen,

själva mörkret är ljus."

 

- Ps 139:1-12

Någon tycker kanske att det känns som att ha en övervakare över sig när det står att Gud skulle kunna nå mig var jag än är och ser allt jag gör. Men jag ser det inte så. Jag tycker att det är fantastiskt att Gud som är så stor bryr sig om lilla mig och inte vänder blicken i från mig.

Det är alltid någon som ser på oss med kärleksfull blick.

Fastan dag 9 - Allt det goda

"Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker." - Jak 1:17

Ja, vad ska jag säga om det här bibelstället. Jag tycker det säger ganska mycket i sig själv. Allt det goda vi har, kommer från Herren. Så är det bara. Han är godhet och det flödar över till oss. Hur stor lycka är inte det?

Fastan dag 7 & 8 - Efter Guds vilja

"Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." - Luk 1:38

Det här är ett så bra bibelord att det är värt att få två dagar. Det har absolut ingenting med att jag inte skrev något igår. Absolut inte. Typ.

Nej, men seriöst. Det är Maria, Jesu mor, som säger det här när ängeln kommer och berättar för henne att hon ska få en son. Jag tycker hennes svar är så sjukt fint. Trots att hon har fått veta det mest absurda; att hon ska få ett barn trots att hon "aldrig har haft en man." - Luk 1:34. Trots det så litar hon till fullo på Gud att om det är vad han säger, så är det någonting gott.

Tänk om vi kunde ha samma inställning som Maria. Att även om det inte blir som vi har föreställt oss, inte blir som alla andra förväntar sig, inte blir som någonting världen tidigare skådat, så kan vi ställa oss till Guds förfogande och låta saker ske efter Guds vilja. Han som har ett så mycket större perspektiv än vad vi har. Tänk hur världen skulle se ut då.

Fastan dag 6 - Bönens kraft

"Be ständigt." - 1 Thess 5:17

Vi har en fantastiskt god Gud som hör bön och som faktiskt kan svara på bön. Varför då inte be?

Fastan dag 5 - Varför är Gud inte där han var igår?

"Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag ropar i förtvivlan, men du är långt borta.
Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte
jag ropar om natten men finner ingen ro."

- Ps 22:1-2

Trots att jag detta året går en bibelskola har jag under några perioder känt att Gud har varit långt borta. Relationen till honom som jag tidigare har haft, har ibland känts så vag. Det har varit både jobbigt och frustrerande. Jag menar, jag tog det här året för att jag ville komma närmare Gud och så ibland är det som om jag aldrig varit längre ifrån honom.

Men så sa Åsa, läraren i Bön och andliga övningar, något liknande (fritt citerat):
"Ofta har vi en tendens att låsa fast oss vid en bild av Gud. Vi vet var vi brukar ha Gud och var vi borde ha Gud. Hur vi ska be för att känna honom, vilken kyrka vi ska gå till för att vara extra nära Gud. Vi tänker att det bara finns några få sätt som vi kan höra eller uppleva Gud på. Och det är när vi låser oss fast i sådana tankar som risken ökar för att hamna i svackor. För Gud visar sig inte på samma sätt under hela livet."

Och jag tror att Åsa har så rätt.
För några år sedan var det på ungdomsmötena i kyrkan som jag verkligen kände Guds närvaro. Idag är det i bönen och när jag sjunger ur psalmboken. Jag tror inte detta betyder att Gud är... föränderlig som i att vi inte vet var vi har honom. Jag tror att det är Guds sätt att hjälpa oss att utvecklas i tron. Om det aldrig sker någon utveckling, så stannar vi på samma ställe. Vi blir fast i gamla rutiner. Risken är kanske att istället för att ha en levande tro så har vi torra vanor som inte betyder någonting för oss. Inget ont om vanor, jag tror att de är bra om de har en mening för oss.

Samtidigt som variation på möteplats mellan oss och Gud, verkligen uppmuntrar oss att hela tiden söka Gud och lära känna honom ännu bättre.

Fastan dag 4 - Det viktiga är hjärtat

"Herren ser med andra ögon än människor; människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat." - 1 Sam 16:7

Mitt favoritbibelord när jag var yngre. Det är fortfarande väldigt skönt att luta sig mot när utseende och normer omringar en.

Fastan dag 3 - Ständigt fokus?

Psaltaren 25 är en av mina favoritpsalmer och jag återvänder till den när jag behöver hopp om Guds ingripande. Då brukar jag be den psalmen. Dock finns det en rad som jag stör mig lite på:

"Min blick är ständigt fäst på Herren, det är han som löser min fot ur snaran." Ps 25:15

Jag blir så frustrerad över "min blick är ständigt fäst på Herren". Jag har aldrig varit med om att jag alltid har haft fokus på Gud. Det är så svårt. Och hur ska jag då kunna säga i min bön att jag ständigt håller min blick på honom om jag inte gör det?!

Det är ju däremot min önskan att det skulle vara så. Därför brukar jag ändra lite i psalmen och be; "Jag ber om att min blick ständigt ska vara fäst på Herren." Och hips vips känns det så mycket mer rätt för mig och jag kan be ärligt.

Fastan dag 2 - Gud vill veta våra drömmar

När jag var hemma under lovet stod jag en dag och lyssnade på Filipperbrevet samtidigt som jag diskade. Jag var kanske inte jättefokuserad, men det som fastnade på min hjärna var bibelordet:

"Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta era önskningar." - Fil 4:6

Det som berörde mig så var "låt honom få veta era önskningar." Nog har jag vetat att vi kan vända oss till Gud med alla böneämnen, vad det än gäller. Men den senaste tiden har jag ändå känt ett slags motstånd inom själv att be om saker som jag drömmer om. Kanske var jag rädd för att vara allt för självisk, vad vet jag. Men det var så skönt att höra ett bibelord som klart säger att Gud vill höra vad vi önskar, vad vi drömmer om. Och det bästa kommer direkt efter denna vers:

"Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Jesus Kristus." - Fil 4:9

Självklart kan man ju tänka att; "Vadå, det där låter ju vackert, men troligt att det skulle vara så." Och jag kan väl egentligen inte bevisa någonting, jag kan bara säga att under två senaste veckorna då jag verkligen har vänt mig till Gud med alla (och då menar jag ALLA, både stora och minimala) önskningar, har jag nog känt mer lugn än aldrig tidigare, trots den sjukt turbulenta tid som det faktiskt är just nu.

Gud vill veta våra drömmar - för han drömmer med oss.

Fastan dag 1 - En tid

"Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker under himlen:

en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp

en tid att gråta, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag

en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala

en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred."

- Predikaren 3:1-8





Nu är tid att vända vårt fokus till Gud.