Trots skoskav blev dagen plötsligt väldigt bra

Tentaresultatet har kommit för den sista tentan på psykologin. Fick VG. Vilket gör att jag får VG på hela kursen. Glädje på det.

Och så var det det där med att livet är rätt så oförutsägbart

Trots att vi försöker kontrollera livet
med hjälp av almanackan i högsta hugg
är det inte alltid vi som styr

- vissa saker går helt enkelt inte att planera in

"Hej jag heter Ylva och pluggar religionsvetenskap"

Hur ofta presenterar vi oss inte på just det sättet. "Hej jag heter X och jobbar som/studerar till Z." Och plötsligt har folk redan en bild av oss.

"Jaså, hon läser religionsvetenskap, hon ska säkert bli präst, eller så är hon så där flummig och håller på med New Age-grejer. Henne ska jag nog akta mig för."

"Jaså, hon pluggar japanska, hon har säkert varit emo för något år sedan och är säkerligen känslomässigt ostabil."

"Jaså, han är arbetslös, han är säkert en sån där som aldrig tar tag i saker eller som är för konstig för att ens få ett jobb på en bensinmack."

Okej, så drastiskt kanske man inte tänker. Men det går ändå inte att komma undan att med en viss sysselsättning har det en tendens att följa med vissa personlighetsdrag. Det behöver inte alltid vara negativt, som det är i alla mina exempel, men det kan nog ofta bli så att man tror sig veta hur människor är bara för att de håller på med det de gör och därför skippar man att försöka lära känna dem. När man i själva verket sällan har rätt. För är vi inte så mycket mer än bara vårt yrke eller våra studier?

På improvisationskursen finns det bara en regel: Vi får inte berätta för varandra om vad vi jobbar med eller studerar eller om vi är arbetslösa. Och helt plötsligt har det skapats en mycket mer neutral miljö. Vi är alla på samma nivå. Ingen är välutbildad läkare eller nyinflyttad student. Det är spännande att få lära känna människor utan att bilden definieras av vad de sysselsätter sig med på dagarna. Dessutom är det otroligt skönt att om än bara två timmar varje vecka få kliva in i en värld där det inte spelar någon roll vad man gör ute i verkligheten. Istället är det nuet som räknas. Precis den jag är just nu, är det som får människor att lära känna mig. Jag tycker det är vackert.

Irländsk välsignelse

"Om Gud sänder dig
längs en stenig väg,
må Han ge dig
slitstarka skor."

Det är viljan som räknas(?)

Jag skulle vilja skriva om så mycket. Om alla tankar jag får av religionsböckerna jag läser, om hur bra jag tycker Buråskyrkan är, om alla nya konstiga ord jag lärt mig på sista tiden, om keltiska böner som berör mig, om nya människor som jag träffar, om, om, om...! Men på något snedvridet sätt är det som att det inte riktigt går att skriva. Inte idag i alla fall. Men ni ska veta att jag skulle vilja. Håll till godo.

Bugg i Mölndal

En stor fördel med att bo i Göteborg är att Göteborg ligger nära Mölndal och i Mölndal ligger Möllan. Och på Möllan kan man dansa bugg. Ikväll blir andra fredagen på rad (!) som vi åker dit. Förra gången var det tydligen publikrekord med 400 personer där. Då var det trångt ska jag säga. Vi får hoppas att det är lite mindre denna gång.

Softish (i brist på bättre ord)

Och vad mer finns det att säga än att livet flyter på. Lite nyponsoppa här, en promenad där, plugg hit, bra bok dit och middag hos Emma som avslutning. Just så där som en skön dag ska vara.

Mot simhallen

Lämnar nu dessa böcker och gör om försöket att ta mig till valhallabadet och faktiskt ta mig ner i vattnet.

Kurslitteraturen för religionsvetenskap

"Hej, vi kan exceptionellt många långa fina ord som vi bara vill kasta ur oss och på så sätt försöka imponera på studenter som inte har läst 4000 hp svenska innan de började läsa den här religionskursen. Och det gör vi för att vi skriver om ett urbota tråkigt ämne och inte kan imponera genom att ha några nya idéer eller upptäckter att komma med."

- Nya perspektiv på religion (första kursboken)



"Hej, vi skriver så att folk fattar. Vi skriver så att folk inte vill sluta plugga för att det är så intressant. Dessutom skriver vi på engelska, men det gör ingenting för vi använder bara vanliga ord. Dessutom tillför vi massor med nya perspektiv och spännande synsätt på religion som studenterna aldrig tänkt på tidigare. Dessutom brukar folk skratta när de läser det vi skrivit. "

- Invitation to the sociology of religion (andra kursboken)

Improverket i Göteborg

Tio i fem går jag själv ner i en källare, tar av mig skorna och skakar hand med människor som jag aldrig träffat tidigare. Fem över sju går jag inte ensam till spårvagnen, ger en hejdåkram och pratar om gemensamma intressen. Och under de där två timmarna däremellan har vi lekt, gapskrattat, vågat misslyckats, berättat varför vi heter som vi heter, låtsas blåsa ballonger och ätit kex. Och det är tack vare Improverket. Nybörjarkurs i improvisationsteater. Precis lika roligt som ett barnkalas. Och den största lyckan är att jag har elva barnkalas till att se framemot.

Att samla ihop veckans tankar, tänka dem och gå vidare

Ibland behöver man bara stänga in sig och gräva ner sig i sina egna tankar. Och i sin kurslitteratur förstås. Det är ungefär så min helg har sett ut. Med undantag för en buggkväll och ett gudstjänstbesök. Jag har börjat inse mer och mer att jag ibland behöver sådana helger, när jag låter intrycken sjunka in. Hur ska annars alla nya rymmas?

Och vi får leka religionsvetare redan första dagen

Pang på rödbetan. Så skulle man kunna beskriva dagen. För det ingick ingen mjukstart i den här kursen. Redan efter två timmar fick vi sätta oss i mindre grupper och analysera sju texter från olika religiösa bakgrunder. Klurigt, minst sagt. Men ett bra sätt att få oss att faktiskt börja prata med varandra. Om terminen fortsätter så här och folk fortsätter att vara lika trevliga och roliga som de var idag, ja då kommer det bli en bra termin.

Bitterhet #1

Allt är inte lycka. Men det är mycket roligare att skriva om lycka. Men om jag någon gång skulle skapa en annan kategori, så skulle det första inlägget se ut så här:

Bitterhet är att gå tjugo minuter till en simhall i småregn och betala fyrtio kronor för att sedan upptäcka att allt som heter schampoo, borste, hudkräm ligger hemma på en stol.

Lycka #82

Lycka är att ha ett fluffigt täcke att krypa under när fossingarna fryser.

Den som skriver får se

Jag vet inte om jag ska tycka att det är frustrerande eller roande att "Så länge du är overklig" ständigt förändras. Personen som från början var tänkt att vara en bifigur har nu tagit över huvudrollen. Han som en gång skulle vara the bad guy är nu den mest kärleksfulle. Och hon som egentligen inte alls skulle vara med, ja nu är det hon som är själva länken mellan allihop.

Det känns inte som om det är jag som bestämmer historien, utan snarare som om det redan finns en färdig berättelse. En berättelse som jag bara haft turen att hitta. En berättelse som behöver dammas av, putsas upp och få lite hjälp med att plocka upp och limma fast de där sista bitarna. Ikväll råkade jag hitta kanske den största av de där bitarna. Det känns spännande att få se vad den kommer att tillföra helhetsbilden.

Men nu måste jag sova. Det är en kursstart som väntar imorgon.

Lycka #81

Och att ha tid att rita på disktrasor.

Religionsvetenskap

I en annan värld hade den här dissekerade kjolen kunnat bli en klänning.

Men jag insåg efter att ha klippt ut mönstret att tyget inte räckte till. Så i ren protest la jag mig på sängen och läste lite ur den nya kurslitteraturen.

Förutom att det finns en skillnad mellan religion och religiositet, lärde jag mig att en identitet endast skapas i jämförelse. Ingen kan kallas rik om det inte finns någon som är fattig. De tog USA som exempel, idag identifierar sig fler amerikaner som kristna än vad de gjorde för trettio år sedan. Det antas bero på att då var "hotet" (jämförelsen) kommunister, idag är det muslimer.

Jag har varit lite rädd att det här med religionstudier inte skulle intressera mig. Speciellt nu när jag på senaste tiden upptäckt hur mycket jag tycker om psykologi. Men nu när jag började läsa, insåg jag att religionsvetenskap är ganska likt psykologi.

"Att religion och religiositet har format människors relationer till varandra, påverkat familjeliv likaväl som det ekonomiska, politiska och sociala livet, verkar givet. [...] Om vi vill förstå det mänskliga livet i allmänhet är det viktigt att vi skaffar oss kunskap om och förståelse för religion och dess plats och roll i kulturer och samhällen."
- Det mångreligösa Sverige s.44

Om det var något som vi gjorde under psykologikursen så var det att försöka "förstå det mänskliga livet". Så det finns hopp för den här terminen!

Vad man kan roa sig med en tisdag

Fyra timmar på café och skrivarlyckan är stor. Ville mest säga det.

Nu ska här måttbandas och klippas klänningsmönster.

Värdelös, men ringbar mobil

Ibland råkar man ju bara hamna på vissa sidor. Idag hamnade jag på ett ställe där man kan kolla hur mycket ens mobil är värd. Min fem år gamla sony ericsson w810i är tydligen värd hela 11,13 kronor. Lika mycket som typ en liter mjölk. 

Dagens mest otippade

Och inte hade jag trott när jag vaknade imorse att dagen skulle avrundas med en pratstund med en schweizare på Willys.

Att inte sitta hemma

Jag njuter verkligen av dagarna nu innan nästa kurs börjar. Det är så skönt att kunna vakna och känna att det inte är något som jag borde göra. Bara att jag har möjlighet att göra det jag vill.

Så idag satte jag mig på ett café som ligger här i närheten, tog med mig datorn, beställde saffranste och så skrev jag. På romanen. Jag vet inte om det jag skrev var bra. Men jag skrev i alla fall. I en och en halv timme. Och jag kände att det här var en bra grej. Ett bra steg mot att någon gång få hålla ett färdigt manus i handen. Jag vet ju inte riktigt våren kommer se ut. Men jag hoppas innerligt att den kan få innehålla fler sådana här produktiva fikastunder.

Nu är tjugoåringen färdigfirad

Det senaste dygnet har bestått av; Simon och ekarna, övernattningsgäst, hallonkakebakning, glassköp, 12 glada hjälmaredare, paketöppning och bezzerwizzer. Minst sagt trevligt!

Smyckeshängare

Det här med att hålla reda på örhängen, har aldrig varit något som jag varit bra på. Som tur hittade jag denna smyckeshängare för någon dag sedan. Årets hittills bästa köp.

Idag skulle jag visa Anna var jag köpt den. Hittade jag tillbaka till affären? Så klart inte. Tror att jag har fått ett specifikt minnesfel: sötabutikerblackout. Att vi ändå tillslut kom fram till den beror endast på att Anna hade ett ärende till akademibokhandeln som råkade ligga i närheten.

Nu blommar det

Det känns som vår ute. Det är ingen snö, solen skiner och fåglarna kvittrar. Det har till och med börjat blomma i rabatten!

Detta firade jag och Anna med frukost på café.

Att få andas ut

Befrielsen som infinner sig efter att en tenta är avklarad, är som att få komma ut genom ett sömnkvavt rum och få andas frisk luft. "Jaha, det är så här det ska kännas."

Denna lättnad firade jag med att strosa runt på Göteborgs gator, kika in i små affärer som jag aldrig sett tidigare och fynda välbehövliga ting på 70 % rea.

Dagens "nästintillpanikattack" infann sig strax efter att Magdalena ringt och sjungit vackert för mig. Jag berättade då att jag var på väg till vår favoritaffär för att införskaffa en ny dagbok. Jag tror att det bara är hon och Anna som förstår lyckan med denna affär. I alla fall, så ligger den i Nordstan och jag kände att hungern började göra sig påmind, så jag skyndade på stegen. Och så när jag trodde mig vara framme vid butiken, så fanns den inte där. Jag såg bara Claes Ohlsson, någon telia-butik och hälsokostaffär. Jag kände hur pulsen helst seriöst ökade markant. Jag som hade sett framemot detta. Min slutsats var: Butiken måste ha gått i konkurs och stängt. Jag skyndade mig att ringa Anna för att få detta bekräftat. För är det någon som skulle veta detta så är det hon. Hon svarade dock inte och i min besvikelse går jag tillbaka och vad ser jag inte då? Jo, min favoritaffär. Den lever! Och jag fick min ny dagbok med smala ränder till slut.

Balansgången som tycks dyka upp över allt

Och så var det där mest sista dagen inför tentan och den evinnerliga balansen mellan att hålla sig vaken på dagen och kunna sova på kvällen. Mitt misstag denna gång var att kombinera en tupplur efter lunch med ett stor mugg med kaffe. Bra för pluggkoncentrationen? Ja. Kan jag sova nu? Nej.

Spänningen med Blocket

Tillsammans med havregrynsgröt och sjs förseningar, tror jag att blocket är en av den fattiga studentens bästa vänner. Jag menar, hur skulle vi annars ha råd med all kurslitteratur?!

Men det är lite spännande också. Det är inte alltid man får det man beställt. Eller rättare sagt; det är inte alltid man får ENDAST det man beställt. Nu senast skulle jag köpa åtta böcker, men jag fick tio. Man hade ju kunna tänka sig att det skulle vara två extra religionsböcker, men icke sa nicke, så tråkigt skulle det inte vara. Istället fick jag med en bok för spanska steg 2, samt en om dinosaurier. Som sagt, man vet aldrig var man får när man beställer från blocket.

Tågstationens överraskning

Så jag kliver av tåget med lite bitterhetskänslor över att tåget "bara" var femtiosex minuter försenat. Fyra minuter till och jag hade varit tvåhundrafemtiotre kronor rikare. Men denna bitterhet håller bara i sig i några hundra meter, för vilka står inte och vänta med såpbubblor och musik i högsta hugg? Jo, Sofia och Anna! Vilken överraskning! Det gjorde att min dag blev så mycket bättre och att min rygg höll lite längre, eftersom de var vänliga nog att följa mig till bussen och agera lite packåsnor.

Nu ska här packas upp, handlas och pluggas.

Så vänder vi åter näsan mot södern

Det var mest det jag ville säga just nu.

Den kolossala tröttheten

Den kolossala tröttheten har infunnit sig. Vet inte riktigt vad det beror på. Men det finns några olika teorier:



1. Kaffekicken som intogs 10.04 har gått över.

2. Abstinensbesvären från ipadspel tar sig kroppsliga uttryck.

3. All energi gick åt att inte krevera av spänning när jag läste ut sista boken om Harry Potter.

4. Sockerdippen har tillslut slagit till, trots jag intagit socker minst en gång i timmen sedan jag steg upp imorse, eller kanske just därför.

5. Den latenta tentaångesten som tar form genom att hjärnan försöker komma ihåg alla teorier och upprepa dem i tid och otid, vilket resulterar i överhettning.

6. Bara tanken på att försöka packa ner allt som ska med till Götet i två väskor skulle få vilken hurtbulle som helst att somna stående.



Ge mig pigghet. Någon.

Och så var det det där med ärlighet

Idag var jag ärlig. Så ärlig att någon annan fick dåligt samvete. Det var bra att få det sagt. Personen behövde nog höra det. Men jag blev inte gladare för det.

Vi firar födelsedagar

Vi har en liten släkt, men vi har en ganska rolig tendens på min pappas sida. Alla fyller jämt samma år. Så här: Min farfars far föddes 1892, min farfar 1922, min pappa 1952, min bror 1982 och jag 1992. Så detta år är vi fyra stycken som ska firas.

Idag passar vi på att slå två syskon i en smäll, det vill säga jag och min bror. Vi kommer vara hela sex personer på detta släktkalas och mysigt blir det.

Var det någon som sa att tiden hade bråttom?

Och så var det det där med att fundera på att det redan gått fem dagar av året och det där med undra vad som egentligen kommer att ske de resterande trehundrasextioen.

En av många dagar

Tiden här i Blåsmark flyger iväg. Så här ser en typisk jobbardag ut.

08.30 Väckarklockan ringer. (Jag tänker att jag ska hinna plugga massor innan lunch.)
09.47 Jag kommer upp ur sängen.
10.13 Alla morgonbestyr är gjorda och jag lyckas sätta mig och plugga. (Vilket förövrigt har varit en projekt i sig att hitta en plats där jag faktiskt känner ro till att läsa om attraktion, övertalningsmetoder och lydnadsexperiment.)
12.00 Maten serveras lyxigt nog av mor.
12.30 Tänker att jag ska plugga lite till, men spelar Egyptenspel på bror ipad istället.
13.47 På med powerskor och ut för att sätta på motorvärmaren. (Och ja, det heter powerskor. På riktigt.)
14.15 Skrapar av is från bilen och kör mot Öjebyn.
14.45 Jobbar. (Vilket innebär att sitta i en soffa, prata lite grann, sjunga lite julsånger, läsa Harry Potter, laga mat, gå ut på promenad, slänga sopor, kanske vika lite tvätt och kolla på tv. Som att vara hemma. Så jag klagar inte.)
21.15 Skrapar bilen som nu är både översnöad och rätt isig.
21.42 Äter något. Säger att jag är trött till mor och far.
22.05 Spelar återigen på ipad. "Jag ska bara klara den här banan."
00.03 Lyckas ta mig till sängen. Skriver dagbok.
Somnar vid okänd tid.

Idag var det dock en otypisk dag. Fikade med två tjejer, åt middag med två andra. Mycket trevlig dag.

Lycka #80

Lycka är att ha hittat sex av sju böcker på blocket inför kommande kurs.

För dem som missat så är det ett nytt år nu

Jag tänker dock inte göra någon utvärdering av året som gått. För det skulle aldrig kunna göra året rättvist.

Däremot kan jag ju säga att jag ser framemot kommande år. Nu närmast; våren som kommer innehålla grundkurs i religionsvetenskap, improvisationskurs i teater, lindyhopkurs, planerande av sommarens tågluff, planerande av andra roliga projekt, förhoppningsvis en hel del sol och många skratt. Sedan blir det lite mer spännande att se var hösten kommer att tillbringas. Den som lever får se helt enkelt.