När torktumlaren inte gör sitt jobb...

Då tar man det man haver. Ouppsatta gardinstänger till exempel.

För de intresserade. Och ointresserade.

Slasket har nu invaderat Göteborg. På allvar.

Låt mig presentera: iphonebilder från vår lägenhet

En helg går snabbt, men det vet väl alla om. Tacos, plugg, skrivbordsköp, spontaninhandling av matta, inflyttningsfest (inte vår), mer plugg, vän, storhandling och årets första korvstroganoff.

För de nyfikna kommer här bilder från lägenheten. Och eftersom detta inte är tidningen Sköna hem, är det heller inte tillgjort före fotograferingen. Välkomna hem till oss.

Köket med tema röda detaljer.
En kökslucka har även uttryckt sitt motstånd mot att hänga kvar.

Här kan man skåda vår soffa, vårt provisoriska soffbord
och att vi fortfarande inte har några gardiner.

På andra sidan av vardagsrummet har vi vår kommande syochpysselhörna.
Är inte skrivbordet fantastiskt så säg?

This is my room. Eller i alla fall mitt skrivbord som för
 tillfället är min enda avställningsyta.

Tadaa. En säng. Och en tom vägg som snart förhoppningsvis
kommer att fyllas med tavlor och annat fint.

Nu är det slut.

Nu börjar studentlivet på riktigt

Idag började föreläsningarna på riktigt. Psykologins historia och gruppsykologi hann avverkas innan vi fick göra den första gruppövningen. Vi byggde torn, som skulle vara höga, stabila och vackra. En timme hade vi på oss samtidigt som en i varje grupp skulle studera hur de andra agerade, vilka roller de tog och hur dynamiken förändrades. Intressant!

Det är dock väldigt långa dagar. 8.15 - 17.00. Och så tar det fyrtio minuter från skolan och hem. Tur då att det finns en skön soffa i vardagsrummet när man kommer hem. Nu ska jag ha en dejt med kurslitteraturen.

Hej i-landsproblem

I väntan på lägenhetsbilder kommer här ett kort taget på Stoff och stil. Behöver jag säga att det var otroligt svårt att välja gardiner? Tillräckligt svårt för att vi skulle gå därifrån tomhänta.

Allt nytt på en gång

Okej, några ord om helgen. Rebecca och Samuel sa tydligt ja till varandra, bjöd på en storslagen fest och dansade brudvalsen. Ett kanonbröllop med andra ord. Dock inte lika kul att restiden mellan Göteborg och Åre var tio timmar.

Idag har det varit mycket nytt. Det var upprop och introduktion till psykologprogrammet. De klasskompisar jag hann prata med verkade trevliga. Ingen bet mig i alla fall. Vi var till och med några tjejer som gick och fikade tillsammans efter att vi slutat.

Sedan bar det i väg hem för att snabbäta middag innan jag promenerade iväg till hemgruppen som jag förra veckan fick erbjudande om att vara med i. Jag blev så glad över att få frågan. Har flera år gått och längtat efter att få hitta människor att regelbundet be, sjunga, läsa bibeln och prata med och nu är det verklighet. Lycka.

Jag vet att i alla fall Magda och Sofia efterlyser bilder från lägenheten. Det kommer. Någon gång. Typ när några fler kartonger har försvunnit. 

Inlägg #1003

Över tusen inlägg på två och ett halvt år. Inte så illa pinkat av en tjej som aldrig trodde att hon skulle blogga. Det var mest det jag ville säga.

Och att vi lagat vårt första storkok idag. Tjugo portioner linssoppa. Det ni. 

Och att Madde a la Brighton kom och förgyllde vår dag.

Och att det är farligt att Willys ligger bara en trappa ner. Hej icke-existerande framförhållning.

Och att jag åker upp till Åre imorgon. Samuel och Rebecca ska gifta sig!

Det var nog allt för idag. Adjöken.

Dansbandstoalett

Titta vad fint vi börjar få det!

Lycka #127

Lycka är att få bo med Anna.

Städar och bygger soffa

Första natten i Björkekärr

Idag har jag mest varit i lägenheten. Packat upp kartonger och diskat. Hämtat mer kartonger. Och diskat. Längtat tills vi får i ordning vår soffa. Invigt stekpanna och kylskåpet.

Imorgon bär det iväg till Ikea. Igen. Anna tror vi kommer hinna vara där sju gånger innan vi är nöjda. Jag gissar på sjutton.

Nu ska jag krypa ner i sängen i det stora rummet utan persienner. Sov gott!

Flyttningen fortsätter

Firar födelsedagen med att bära möbler, köpa soffa för trehundra riksdaler och besöka Ikea för tredje gången den här veckan.

På skrivarfronten då?

Av naturliga skäl skriver jag ingenting på romanen nu. Men tänker ibland på den. Funderar på var den ska utspela sig. Riktigt samhälle eller påhittat? Kanske borde jag bestämt det tidigare. Får skriva upp det på listan över saker att komma ihåg till nästa romanprojekt.

Det här med att flytta

Det tar tid. Det tar kraft. Det tar pengar.

Men.

Det är fint att börja ana hur vårt hem kommer att bli. Gratis träning tack vare alla skåp och lister som ska torkas ska man inte klaga över. Vi har köksbord och stolar. Imorgon har vi sängar. Snart hittar vi till vår lägenhet utan gps.

Tummen upp.

Blåsmark vs Göteborg

Tadaa, en lägenhet

Jag har kommit mig ner till den delen av Sverige där det varken är minusgrader eller snö. Mest regn. Men vad gör det? Det är ju så mycket annat som gör att jag ler. Som att vi idag hämtat ut nycklar och inte vilka nycklar som helst, utan de nycklar som går till vår egna fina lägenhet!

Vi blev glatt överraskade när vi gick in. Inga fula tapeter, bara vita väggar utan hål, mycket fönster och det kändes större än vad vi trott. Imorgon går den första bilen med lådor.

Här är världens suddigaste kök. Men det är i alla fall vårt kök. Det är det som räknas.

Lycka #126

Lycka är att ha packat klart.

Vi möts igen, Resfebern

Kroppen befinner sig i norr, men tanken har redan bosatt sig i söder. 

"Det här är viktigt."

Livskraft ligger högst upp på listan över vad jag vill skriva om. Jag vill skriva om alla nya tankar, om friden som fanns där, om den stora stora glädjen, om allt. Det skulle bli ett mastodontinlägg. Sånt gillar inte jag. Förhoppningsvis kan vi ta det lite pö om pö.

"Våga" var temat för hela lägret. Att våga lita på Gud, att våga tro att det är sant, att våga sluta bry sig om vad kompisar tänker, att våga prata med någon ny, att våga vara ärlig. Att våga helt enkelt.

En vän berättade det här: Under predikan på nyårsafton hade han hört tunga andetag från bänken bakom sig. Han förstod snabbt att det var någon som höll på att somna. Men så någon minut senare hörde han hur en kille säger till den sovande; "Hörru, lyssna nu. Det här är viktigt."

Jag blev så glad i hjärtat när min vän berättade det för mig. Så glad. Fatta vilket mod! För mig blev det också en påminnelse om varför vi ska våga. För det är viktigt. Om det är sant att Jesus dog och uppstod, då är det sjukt viktigt. Det gör skillnad. För om det är sant, innebär det att vi inte bara kan få evigt liv, utan även ett nytt liv redan här och nu. Glädje på det!!

Lycka #125

Lycka är att ha varit på Livskraft och ha så mycket att glädjas åt och tänka på, att ett ordentligt blogginlägg om lägret får vänta någon dag.