Efterdyningar av ritinspiration

En gång ska jag bli flickan med band i håret.

 

Blommig klänning under konstruktion

 Efter en dag med mest bara plugg och en kort fikapaus behövde jag göra någonting med händerna. "Den dissekerade kjolen" är tyget jag nu använde mig av. Mönstret fick bli en uppsprättad gammal t-shirt och sedan tänker jag att resten får lösa sig på vägen.

Hittills har jag lärt mig att det inte är det smartaste att rita av en t-shirt av stretchtyg när det man ska sy i, inte har de kvalitéerna. Men det är väl av felen man lär sig. Och kreativiteten får sannerligen en spark i baken när det måste kommas på hur man ska kunna ta på sig klänningen utan att kvävas. Just nu är min tilltänkta lösning, knappar i ryggen. Vi får se hur det blir med den saken.

 

Omsydd skjorta, improvisation och slask

Så var denna fantastiska temavecka över. Den har varit fylld av en massa kreativa saker. Till exempel den här skjortan som morfar använde (?) på sjuttiotalet, som jag här på bilden klippt bort kragen och ärmarna på.

Och här jag färdig med kreationen, efter lite omsyningar och ett bälte i midjan.

Här är mina fina bordskompanjoner. Sofia som kämpar med sitt fotoalbum.

Och Annie som är The Scrapbooking Queen.

Idag var det en mångkuturell dag, som inleddes av lite blandad kompott; dikt om Norrland, skånskalektion, bilder och kläder från Somalia. Sedan var vi i olika grupper. Jag hade hamnat i dramagruppen. Det var så roligt. En masssa skojiga övningar. Och det avslutades med att jag, Sofia och Elias improviserad en scen om en kurdisk familj här i Sverige där pappan (Elias) hade valt ut en man som tonårsdottern (jag) skulle gifta mig med, och hon får spel eftersom hon har en svensk pojkvän, och mamman (Sofia) skäms för att det inte är så här hon hade uppfostrat sin dotter.

Jag har aldrig tidigare provat på att improvisera, inte på det här sättet. Inte så här seriöst. Men det var så galet kul. Att få gå in i en roll, in i en människa, att få vädja till den idiotiska pappan, skrika åt den fruktansvärda heder, gråta om förståelse till mamman. Improvisationen gjorde min dag.

Att jag sedan fick hämta Diana på stationen gjorde dagen absolut inte sämre. Ha två andakter i kapellet, spela spel och dricka te på sängen förhöjer också livskvalitén. Det är bara slasket och regnet som drar ner stämningen lite. Men som Sofia sa;

"När man sitter här i kapellet kan man tro att det är ett sommarregn."

Hoppet, ja hoppet är det allra bästa.

Trädkronan

Svart, vitt och lite mönster

Och vad roade jag mig med igår när jag egentligen skulle ha planerat lite inför poetryslamsnacket? Jo, jag ritade. Verkligen effektivt.

Jämställdhet och stickat pannband

Idag på själavården pratade vi om olika roller som finns i grupper, riktigt riktigt intressant. Och som vanligt (i alla fall den senaste veckan) skapades diskussioner om kvinnor och män och jämställdhet. Jag trodde inte att jag kunde reagera så starkt, men jag blir verkligen frustrerad över hur samhället ser ut. Även om kvinnor och män gör samma sak, får mannen alltid bättre rykte. Svinirriterande. Dagens största fråga var; kan det bli jämlikt, eller ska vi acceptera att det alltid kommer att vara som det ser ut idag?

Palt till middag och sedan stickning framför idol. Blev klar med ett pannband och jag blev faktiskt nöjd med det. Första gången jag stickat med flätmönster. 

Om man lockar med Lars Winnerbäck går hon med på fotografering

Efter att ha blivit tagen på bar gärning med att sitta vid datorn, tog jag faktiskt tag i stickandet. På bilden syns dock inte riktigt vilken färg de har. I verkligheten ser de ut som päronisglass med chokladöverdrag.











Och något som verkligen var choklad idag var vår kladdkaka. Jag och Elina åt upp nästan hälften innan den var isatt i ugnen.

Tvåtusentio/tvåtusenelva

Gårdagsnatten ville inte dela med sig av sömn till mig, så istället blev det kreativ uppesittarkväll. En av de saker som blev färdiga var almanackan som jag gjort en egen framsida till.