Jag skyller på publiken, men jag kanske inte var rolig?

Kanske ska jag skriva något om igår. Om den efterlängtade poesiläsningen. Den gick som den skulle. Jag svimmade inte. Jag höll tiden. Publiken applåderade. Dock var de lite svårflörtade. Det var inte mycket som fick dem att dra på smilbanden, än mindre att skratta. Tänk att det kan skilja så mycket från publik till publik.

Nu är jag i alla fall snart framme i Stockholm, där färdsätt ska bytas från tåg till flyg. Det vankas konfahelg i Piteå. Så det väl dags för mig att fortsätta lära mig alla femtioåtta namnen (eller hur många de nu var igen.) Adjöken.