Igår kväll efter att jag under en promenad bland kvarteren hade avslutat telefonsamtalet med pappa, insåg jag hur tyst det kan vara i en stad. Och jag undrade varför jag inte upptäckt det tidigare. Och ju mer jag tänkte, ju mer insåg jag att det är sällan jag gör en sak i taget. Äter jag frukost, läser jag tidningen samtidigt. Sätter jag på musik, läser jag mejlen samtidigt. Promenerar jag, pratar jag i telefon samtidigt. Jag tror att vi missar så mycket på det.
Hur smakade din frukost, minns du det? Njöt du av musiken, hörde du fiolsolot, lyssnade du på texten? När promenerade du senast i tystnad och bara tog in det du såg, hörde och kände?
Mitt svar är; alldeles för länge sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar