I snart två månader har jag haft romanidén om "Så länge du är overklig". Hittills har jag kanske lyckats producera 4 A4-sidor. Väldigt lite om ni skulle fråga mig. Jag önskar att jag kunde skriva en halv sida varje dag. Tänk så fort det första utkastet skulle vara klart då!
Men nu är inte fallet så och en av orsakerna till att jag inte skrivit särskilt mycket är avsaknaden av struktur. Jag har inte haft någon aning om hur jag vill lägga upp boken. Jag har vetat vilka delar som jag vill ha med; verklighet, dåtid och "minnen". Men jag har inte kunnat reda ut hur de ska gå ihop på ett snyggt sätt. Lösningen kom idag, då jag såg första avsnittet i serien "In treatment", som handlar om människor som går hos en psykolog. Och så när jag stod i duschen slog det mig att det skulle vara perfekt att blanda verklighet med psykologsamtal. På så sätt får jag med alla delar.
Så förhoppningsvis kommer jag kunna skriva lättare nu. Jag är förundrad över tajmingen; några dagar innan jag sitter på tåget upp mot norr. Säkerligen har Gud några fingrar med i spelet och har fifilurat ut att jag ska kunna skriva på tåget. Jag kan bara tacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar