Sista dagen som artonåring kunde inte ha varit bättre. Om man bara bortser från att jag lyckades med årets första halkning när jag var på väg till kapellet. Och att jag skrapade upp knäna på gympan. Och att jag konstigt nog fått ont i naveln. (Kan man ens ha det?!) Och att jag fick schampoo i ögat. Men det är petitesser.
En lycklig händelse idag har varit Hannas fantastiska lektion om exodustypologi (typ paralleller till uttåget ur Egypten, exempelvis NT. Superintressant). Att vi sedan fick rita en karta över våra liv, våra öknar och våra skogsgläntor, gjorde lektionen bara ännu bättre.
Och det bästa idag har varit de tre timmarna efter middagen som spenderades med Äniläna (Anna). Hade hon bara varit kille och tre decimeter längre hade jag gift mig med henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar