Lycka #76

Lycka är att tentan gick så fort att jag hinner städa innan jag åker så att det är fint när jag kommer tillbaka. Så mycket lycka att jag dansar bugg för mig själv.




(NU kommer jag inte skriva något mer förrän på torsdag.) (Det är förövrigt mitt sätt att försöka bryta mitt internetberoende. Wish me luck.)

Tentanerver och ett litet hejdå

Med fyra timmars sömn i bagage beger jag mig snart till tentan. Håll tummarna.

Sedan är det Norrland som väntar. Och med det en bloggfri period. Återkommer på torsdag!

Gandalf och hoberna, hur har de egentligen filmat?

Ha! Nu vet jag hur de gjorde för att få Gandalf att se så stor ut i jämförelse med hoberna (alltså när det stod bredvid varandra) i Sagan om ringen. Inte för att jag undrat någon gång. Men ändå.

Det är inte efterkonstruktioner i datorn som de har använt sig av, utan snarare hjärnans egen förmåga att lura sig själv. Det är sånt här som gör att jag älskar psykologi. Här kan man se hur det fungerar, eller i alla fall ana hur de har gjort. Låt mig presentera: Ame's room.

Imorgon gäller det

Så var jag här igen, i ett blogginlägg när jag egentligen ska plugga. Men jag tänker att det löser sig, för när jag skrivit klart det här kommer jag att plugga på riktigt. Gå igenom gamla tentor och lära mig allt så snabbt så snabbt. Det är i alla fall vad jag hoppas på.

För det är faktiskt sista dagen nu. Och på ett sätt tycker jag det är synd för under den här intensivpluggarveckan som det faktiskt (!) blev, har jag lärt mig massor. Om allt från falskt minnessyndrom till heuristik till olika medvetande tillstånd. Och alla experiment som beskrivs får mig att bara vilja läsa mer och mer och mer och mer. Tyvärr så verkar det ju som om tentan INTE kommer att handla om alla roliga experiment, utan mest om olika teorier och att kunna förklara svåra ord. Men det är väl också bra att kunna... antar jag.

Och det är på morgonen som tacksamheten får större plats

att vakna i en varm säng
att kunna välja frukost
att ha en tandborste
att slippa vara ute i regnet

Jag vet en som ska till biblioteket imorgon.

Jag brukar klaga på att jag aldrig hinner läsa någon skönlitteratur. Men nu har jag insett att bussar och spårvagnar är den ultimata platsen och tiden för att hoppa in i någon annans värld. Har hunnit läsa två böcker på en och en halv vecka. Så jag ska verkligen inte klaga. Just nu är det "Thereses tillstånd" av Hanne-Vibeke Holst som nyss har blivit utläst. Om kärlek, om motvilja, om rysk maffia. Och så slutar den när det är som mest spännande.

Tröttheten efter plugg och kultur

Dagen har mestadels bestått av plugg. Men så där vid tre åkte jag i väg för att jobba och avslutade sedan dagen med en dejt med mig själv. Åt middag på ett mysigt café innan jag begav mig till folkteatern och såg "Apatiska för nybörjare". Galet roligt. Galet berörande. Men nu vill jag bara sova.

Varför drömmer vi?

Den här psykologikursen påverkar mig mer än vad jag förväntat mig. Tentan på fredag handlar bland mycket annat om drömmar och vad som är orsaken till dem. Så när jag vaknade imorse, utan att ha planerat det, började jag dagen med att skriva ned drömmen som jag just haft och analysera den. Löser jag några problem med den här drömmen? Är händelserna kopplat till upplevelser och tankar som jag nyss har haft? Eller är det bara hjärnans sätt att bli av med överflödiga intryck och försöka skapa en mening det bisarra hopkoket?

Lycka #75

Lycka är att hinna klart och hitta choklad.

Youtubeklipp inom kognitiv psykologi

Jag tar tillbaka allting jag sa om att jag kan göra "precis vad jag känner för" denna vecka. Insåg idag att det är mycket mer att läsa än jag trott och att det tar längre tid än beräknat. Dock tackar jag Gud att det är intressant, annars skulle jag inte orka med att faktiskt sitta en hel dag och plugga.

Dessutom SKA vi kolla på youtubeklipp. Det är inte helt fel. Detta är tre av några klipp som fascinerar mig.


Papegojan Alex som kan svara på frågor om färg och antal.
Derren Brown. Människor blir utbytta utan att man märker det.
Hypnotiserad av en handskakning.

Bugg på Möllan

Natten är sen, men jag är fortfarande pigg. Kom just hem efter fyra timmars bugg på Möllan. Och då menar jag verkligen fyra timmars bugg. Det blev inte alls mycket sittande. Jag känner det i vaderna. Tio kronor på att jag har träningsvärk imorgon.

Och det som jag kanske förvånas mest över är att jag inte kan säga att jag hade en endaste dålig dans. Det är ovanligt. Det brukar alltid vara någon som inte går att dansa med. Antingen kan han inte hålla takten eller så för han för ryckigt eller så har han för slappa armar. (För det är ju aldrig tjejens fel om det går dåligt. Eller hur det nu var igen.) Men nej, ingen sådan ikväll. Ikväll var en lyckad kväll. Och att dessutom återse vänner var ju absolut inte fy skam det heller!

Som om de hade vuxit

månader senare 
orden förde dem återigen samman
båda hade insett vad de betydde
och tiden emellan dem var inte synlig
utan fortsatte där de slutade

Guldhedspromenad

Jag kan ibland förundras över vilken tur jag har haft. Att få känna så många bra människor. Att få bo i samma stad som många av dessa. Trots det kan tiden ibland passera så fort att jag inte riktigt hinner ta till vara på den lyxen. Därför är jag så glad att jag idag fick promenera, äta varmkorv och prata om livet med Karro. Det är lycka.

Tankar slår en hela tiden

Insåg under en spårvagnstripp att om jag kommer in på grundkursen i religionsvetenskap till våren, kommer jag bara ha tio minuters promenad till skolan. I dagsläget åker jag tolv minuter med bussen. Exklusive väntan och förseningar. Vilket resulterar att jag försöker gå ut genom dörren 35 minuter innan jag börjar. Så tio minuters gång tycker jag låter bra. Riktigt bra.

Frihet

En nyfunnen vän frågade mig en dag:
"Vad skulle du göra om du hade en hel dag ledigt?"
Jag svarade då att det var en svår fråga, för det händer typ aldrig.

Dock händer det nu. Det är åtta dagar tills jag har tenta och jag har typ ingenting planerat. Att jag ska plugga förstås, men jag kan ju inte sitta åtta HELA dagar och läsa om hypnos, inlärning och vårt medvetande. Det går bara inte. Därför känns det så härligt att kunna göra precis vad jag känner för. Idag var jag så nära att ta cykeln och åka till en sjö 4 km bort. Men så kom molnen. Jag tänker att jag sparar den utflykten till söndag, då ska det tydligen bli strålande sol. Till och med pluggandet blir roligt när det finns andra saker att se framemot, därför ska jag nu med glädje fördjupa mig i våra scheman för hur man uppfattar världen.