Själv upphöjt i elva

Självkänsla, självförtroende, självuppskattning, självvärdering, självuppfattning, självförmåga, självmedvetenhet, självperception, självbild, självrepresentation, självdefinition...

Jag blir tokig. Hur ska man kunna skilja på alla olika begrepp?

Även lata hundar verkar kunna lära sig att springa

Förra veckan lärde jag mig två nya ord av en kompis som pluggar grundkursen i psykologi:

Jagdyston eller jagfrämmande. Det betyder att en tanke, känsla eller önskan inte stämmer överrens med den man "egentligen" är. Jagsynton eller jagriktig blir då motsatsen, det vill säga något som stämmer överens med den man uppfattar att man är.

För bara ett år sedan hade tanken på att ställa upp i vårruset varit oerhört jagdyston. På riktigt. Men det har hänt något på vägen. När en vän frågade om jag ville vara med, tvekade jag. Men bara för att jag var osäker på om jag var ledig den dagen. Det vore en underdrift att säga att jag blev förvånad över min egen reaktion. Vill jag verkligen springa frivilligt och dessutom betala för det? Men det vill jag tydligen, eftersom det känns hur jagsyntont som helst. Tummen upp för det.

Efterlyses: mittemellanvägen

Ni kommer ihåg balansen va?
Balansen mellan att lyssna på andra och att lyssna på sig själv. Den balansen söker jag. När ni hittat receptet på den får ni gärna höra av er. Gärna för en vecka sedan.


Slutönskat.

"Sjunde april" eller "Vi fattar inte att det är nu"

Och att göra lite i taget
märka sina framsteg
först efteråt



det kanske bara är så
att livet fungerar på det sättet


hur frustrerande det än är

Hej Gud! Vi behöver dig.

På riktigt. När ska vi lägga ner vårt kämpande och bara inse att vi inte kan bli perfekta?

Ni vet.

Ni vet. Livet. Som man skulle kunna blogga om, det rullar på. Jag är tillbaka från en vecka uppe i norr. En vecka med förskoleobservationer, promenader på is, sommardrömmar med Magda, konfaplanering och massvis med stickning.

Ni vet. Poesin. Som man skulle kunna önska kom flödande hela tiden. Den kan man lyssna på när man inte skriver. Idag var det vårfinal i poetry slam och min klasskompis Siri vann. Inte alls oväntat om jag får säga det själv. Hon är oerhört duktig. En mening som kommer bo med mig i några timmar var skriven av en tysk poet som också tävlade: "Min svenska har ingen barndom."

Ni vet. Tankarna. Som man ibland vill stänga in, låsa om och sedan svälja nyckeln och i andra stunden bara vill skriva ner så att hela världen får höra vad som färdas genom nervcellerna. Och att hitta något där mittemellan.

Ni vet. Balansen. Som man alltid kommer att sträva efter, men som ändå kanske inte är det optimala.

Ni vet. Allt det där.

Orsakerna till tystnaden

Plugg och vackert väder.

Referat från helgen

Har hunnit vara hemma i norr i helgen. Så värt att få träffa familjen och vänner. Höjdpunkten var lördagskvällen, då det var 30-talsfest för volontärledare. Sjukt god mat, tävlingar, prat, dans och andakt. Fick nöjet att tillsammans med Jonas både ha en liten dansuppvisning och sedan lära ut bugg till alla som var där. Skojsigt, minst sagt.

Resan ner gick bra, förutom att en kille i kupén blir åksjuk och det hela slutade i en kräkincident. Men det är sånt som händer. Mår man illa, så mår man illa. 

Och nu är jag tillbaka i studentlivet. Mycket plugg. Vi läser om utvecklingspsykologi. Anknytningsteorin är den mest intressanta. Bara så att ni vet. Hejdå.

Konsistens

Tidens hastighet återkommer
precis som min förvåning
- ska jag tillbaka nu?

någon vinkar
säger hej då fastän jag inte lämnat än
och när jag kliver på tåget
finns jag fortfarande kvar i busskuren
- fast i tanken

allt är i tanken

tiden har ingen hastighet
tiden är

precis som jag inte lämnar något
jag bara är
- fast på olika platser

Det är inte bara luft

inandningen når djupast
fyller
vädrar ut
återanvänder världens puls
till att rekapitulera
och andas ut




och börjar om

Bildbevis på minireunion

I samband med att tjockaste vinterjackan pajar och vantar försvinner, kommer äntligen vårsolen. Och med det glada tjejer. Här på bild inga mindre än Evelina och Madeleine.

För mer bilder från helgen rekommenderar jag Annies blogg.

Lycka #130

Lycka är att ha tre brightontjejer på besök. Övernattningsbesök till och med.

Vad händer?

Skriver hemtenta, coacher klasskompis inför poetry slam, dricker nyponsoppa, ligger i sängen och spelar spel på mobilen, funderar fram buggturer att lära ut, snor Annas bästa bugglåtar, leker Martin Timell med bokhyllan, läser andras bloggar, tänker att jag inte har så mycket att skriva om för tillfället, applåderar er som tittar in här varje dag trots låg aktivitet och så andas vi på det. Back to plugget.

Lycka #129

Lycka är att ha en säng att sova i när buggkvällen inte alls levererade som förhoppat.

Lycka #128

Lycka är att få gotta ner sig i emotionernas ursprung.