Efter åtta månader träffs vi igen

Tre timmar. Två tjejer. En soffa. Miljoner saker att prata om. Från Japan till Hjälmared. Och chokladbollar till det. Bättre tror jag inte att det kan bli.

En tid för vår

10 minuters jobbsamtal, släktträff på stan, blått nagellack, piroger och solleenden på altanen. Gött.

Katie Melua i Sverige

Det är så surt att många roliga saker ska krocka. Katie Melua, den enda artisten som jag verkligen drömmer om att få se live, kommer till Sverige den 22 maj. Samma dag som det är final i poetry slam. Suck. Dessutom är det slutsålt till Danmark där hon skulle vara dagen innan. Dessutom är det sista helgen på Hjälmared som jag verkligen inte vill missa. Varför hade hon inte kunnat komma helgen innan?!

Glädjande överraskning

Ibland förvånar min kondis mig själv. För första gången i mitt liv har jag sprungit runt sjön i Blåsmark. Och jag kände inte ens minsta lilla dödslängtan. Vad hände där egentligen?

The Magdalenaweekend

Förra helgen hade jag finbesök på Hjälmared. Självaste Magdalena Lundberg förärade mig med sin närvaro. Här kommer lite bilder från de soligaste dagarna hittills i år. Snacka om att Magda lyckades pricka in de varmaste dagarna.

Efter att jag guidat Magda runt skolan, hon hade förundrats över hur vackert det är på Hjälmared och vi hade spelat årets första beachvolleyboll, promenerade vi runt Lilla Färgen.

Solglasögonens tid har börjat.

På söndag var det Göteborg som stod på schemat. I väntan på tåget passade vi på att klättra i det ihåliga trädet som jag hela året velat hoppa in i.

Väl i Göteborg hittade vi vår favoritaffär på direkten. Hur många underbara burkar som helst. Och fina skrivböcker i kubik. Lycka. Minst sagt.

Brantoast på Condeco till lunch.

Andra saker som hände men som inte fastnade i min kamera; Magda fejkror i båten, vi firar Viktor som fyller år med dumleklubbor inslagna i julklappspapper, glädjs över tussilago, krokusar och snödroppar, vi åker på en konsert i Herrljunga (ja, det är där de gör cider... jag har lärt mig det nu, efter otaliga pikar), på konserten var förövrigt förbandet bättre än de vi kom dit för att lyssna på, men vad gör det, trevligt hade vi. Det var öppet hus på skolan, vi såg Lejonkungen och Flight of the Conchords (eller jag sov till det senare).

Fantastisk helg.

Vårvindar friska

Är hemma i Blåsmark nu (som förövrigt gör rätt för sitt namn, det blåser något fruktansvärt ute). I lördags var det 24:a, det vill säga musik i ett dygn. Jag var dock inte där så länge. Men jag hann med att lyssna på Joyful Noice, Ole Börud, Bakers Cottage och några till. Det var så trevligt att få träffa alla fina människor igen. Och att dessutom några Hjälmaredare också kom upp gjorde ju inte kvällen sämre.

Tröttheten har dock slagit till och jag passar på att bara ta det lugnt. Lyssna på musik, skriva, spela piano och promenera.

Jag inser nu att jag hade glömt

hur mycket poesi kan beröra




jag vill tillbaka till tiden, då det var en självklarhet

Umeå levererar

Staden levererar med varmt vårväder. Jag fick ta av mig jackan under promenaden in till stan. Där träffade jag på kändisar, hälsade på morbror och gick in i den mest välfyllda secondhandbutiken jag någonsin varit med om. (det var inget positivt med att vara välfylld, inte den här gången.) Åt kycklingsallad med bror innan vi begav oss till Jeff Dunham. Han om någon levererade. Skratt i massor. Han avslutade med att ha tre dockor framme och han rörde munnen på allihop. Riktigt imponerande.

Tillbaka i lägenheten visade jag lite filmklipp från öppen scen och sedan spelade vi playstation. Hur skoj som helst. Det var en kamera som kände av vad man gjorde, så vi har slagits med mygg, varit med i en serie och kungfuat, byggt torn och dansat loss till Lady Gaga. Gooode bra kväll.

Och det var mindre snö än förväntat

Delar av trevligbjörnarna (tydligen är det så vi kallas av Jim 7, snart 8 år gammal) har efter 14 timmar i en kupé fylld av varierande dofter, Eric Saade (denna gång var det Aron, 7 år, som påpekade att Zacke såg ut som en viss melodifestivalvinnare), vinkningar till okända människor, lindad fot, hockey, "känner du kungen"-utfrågningar, dregliga ballonger, lek med söta barn, påskägg, lutande tåg och yoghurt kommit fram helskinnade och med pälsen i behåll till Umeå.


(Fantastiskt att kunna kopiera sin egen facebookstatus och använda den i bloggen också. Ibland måste man få vara till smygeffektiv.)
 
Sömnen var väl inte den bästa den här natten. Jag vaknade halv tolv i tron om att det var morgon. Men inte det. Så nu ska jag sova på Rickards soffa.

Nattåg med fina människor

Sista dagen på Hjälmared innan lovet har spenderats med att vi har hållit i en påskvandring för åk 2. Det var riktigt skoj att få gestalta påskens budskap genom alla sinnen förutom synen, då de som gick vandringen hade förbundna ögon.

Om två timmar sitter vi på tåget som tar oss upp till Umeå, Bastuträsk och Älvsbyn. Ser verkligen fram emot resan. Och lovet. Lovet som kommer vara fylld till bredden av roliga händelser.

Lycka #46

Lycka är att ha fått ett datum då tandställningen ska ut ur käften.

Lycka #45

Lycka är att få skratta och njuta till fantastisk underhållning på Hjälmareds sista öppna scen.

Helsingborg i bilder

Helgen för två veckor sedan spenderades i skåneland. Närmare bestämt Helsingborg. Här kommer en del fina kort därifrån. Utsikt över staden.

Målet för helgen var att se en improvisationsteater som elever från Sundsgården gjorde. (Den var förövrigt fantastiskt bra!) Men i väntan på föreställningen visade Sofia och hennes vän Peppe mig en av Helsingsborgs turistattraktion(?). Om man stod i en viss cirkel och vände sig mot staden och sa någonting så ekade det. Mycket spännande. Så här glad blev jag av den upplevelsen.

Sofia, den fantastiska värden och jag.

Följande bilder togs påväg hem från föreställningen. Jag låter bilderna tala.

Det som kanske blev höjdpunkten på helgen, var fikastunden på Ebbas café. Det var inrett i 50-tals stil, från borden till burkarna till pristavlorna till ... allting! Där skulle jag kunna flytta in. Dessutom var det gigantiska, och då menar jag GIGANTISKA, kakor och rutor. Mums.

Jag har så tacksamma läsare, eller hur var det nu?

Särskrivningspåpekan av Karro och utskällning av Sofia, ja det är tacken för att jag äntligen har uppdaterat bloggen.

Karros ord var dock befogade, ska så fort jag skrivit klart detta rätta till mitt misstag. Men Sofias höjda röst, under vår fina testund med tjejerna, den var allt annat än befogat. Visst, jag skrev ingenting om helsingborgresan, men det var för att jag planerat att göra ett SPECIELLT inlägg för den underbara helgen.
Jag som hade trott att Sofia och jag under dessa månader tillsammans hade utvecklat en god telepatisk förmåga, men icke det. Dock kommer det snart (inom några dagar) läggas upp otroliga bilder från skånebesöket. Bara så att ni (Sofia) vet.

Jag är egentligen väldigt trött och har ont i huvudet efter en riktigt effektiv dag (därför låter jag kanske mer bitter än vad jag är), men trots det vill sömnen inte inta mig. Därför hamnade jag här. Ska väl snart göra ett nytt försök, om inte annat kan jag ju ligga och nynna på "En elefant balanserade" som just nu florerar starkt i våra stämband.

Mustascher, glädjeskutt och framtidshopp

På den senaste tiden känns det som om världen har börjat kunna knyta sina skosnören och jag har börjat se antydan till en rosett. Fantastiskt.

Det har hänt massor sedan sist och jag kommer inte att kunna skriva om allt. Verkligen inte. Men jag kan i alla fall visa lite bilder från de gångna (jag har nog aldrig skrivit det ordet tidigare!) veckorna.

Våren är här nu. Det börjar röra sig i rabatterna och här var vi ute på en vårpromenad och Simon går på isen för kanske sista gången.

Under den promenaden var det även skägglavsjakt, eftersom det var mustaschtema på hemafton. Det gick väl så där att hitta skäggmaterial. Men till slut lyckades jag och Zacke med uppdraget. Bilden som följer är på Sofia som håller på att frisera sin finfina musche.

Jag med finaste mustaschvinnaren Zakarias.

Första riktiga vårddagen. Till och med vårjackan har åkt på.

Vilka fantastiska vänner jag har.

Så här glad blir vi när solen kommer fram!

Och så var det volleybollturnerning på skolan. Massor med olika lag från folkhögskolor kom och tävlade. Kristofer, Martin och jag hejade så där lite lagom. Men roligt var det att titta på. Och att få testa Martins underbara glasögon.

Och ett av Hjälmaredslagen tog hem segern. GRATTIS!

Saker som har hänt men som inte har hamnat på bild är bland annat att vi har haft gudstjänster för att få in pengar till Italienresan. På den i Alboga predikade jag om Livets bröd, vilket innebar bland annat att jag åt knäckebröd framme i kyrkan. Det var en ny erfarenhet.

Vi har fortsatt med att gå till kapellet efter middagen och sjunga lovsång och be, för att uppmärksamma fastan. Det började med jag och Sofia. Igår var vi fjorton stycken. Fantastiskt. .

Dessutom spelar jag i lovsångsband, spelar Rutghers rutah, blir nästintill ihjälskrämda av folk som tittar in genom fönster (i alla fall så rädda att tårarna sprutar), vi dansar när vi lagar mat, ringer studievägledare inför hösten, har syjunta (lär Emma och Zacke att sticka), pratar om kvinnor och mäns roller utifrån Bibeln, planerar öppet hus, längtar efter att Magda ska komma hit, skriver brev, planerar påsklovet och bara njuter av att ha någon att tycka om lite extra.